Torsdag och fredag var ganska lugna, var de...

I torsdags hände i princip ingenting förutom en massa diskjobb. Skulle ha en sexa på bokprat vid halv två men de dök aldrig upp. Det är ett fruktat antiklimax när klassen uteblir, för då har jag gått och laddat upp mentalt för värsta enmansshowen och så bara blir det inget.

Ringde runt till timmisar och fixade lite schemagrejer efter lunch och sen var det dags för kvällspasset, som blev väldigt lugnt och skönt. Det mest spännande som hände var väl att en herrelös pitbull satt utanför bibblan i 3-4 timmar och skrämde slag på folk med sin blotta uppenbarelse. Den gjorde inget, men folk skiter ju i det om de är hundrädda så vi ringde polisen. Tyvärr hade det just skett ett personrån så de hade inte direkt resurser att avsätta för att ta hand om en löshund... Ett gäng grabbar från högstadiet tyckte synd om hunden som satt och frös, så de höll den sällskap tills den lomade iväg och såg till att den inte smet in på biblioteket ihop med någon besökare. Kul att se de stöddiga pubertetsoffren så omtänksamma!

På Stora stället finns två stammisar som är hemlösa. De är väl kanske i 50-årsåldern. Tanten har inga tänder och ett verkligt svårt fall av hockeyfrilla. Typ helikopterplatta på huvudet och nackhår som går ner till midjan. Vitt dessutom, vilket bidrar till illusionen att hon är minst 70. Hennes man ser mer klassiskt uteliggaraktig ut, dåliga tänder och slitna kläder. Dessa två bor på biblioteket hela dagarna och har många synpunkter på vår service. Eller, på service som vi inte har snarare. T ex tycker de att vi borde ha ett café och sälja smörgåsar billigt, och ha dusch- och tvättmöjligheter. Eh, ursäkta, men jag tror att ni förväxlar oss med stadsmissionen...

I torsdags blev mannen inspirerad av hunden som satt utanför och höll låda för kollegan K i en halvtimme om hundar i allmänhet och de han haft i sitt liv i synnerhet. K är så hundrädd att hon inte fixar att vara i samma rum som en nyfödd pudelvalp ens, så jag kan gissa hur road hon var av hans utläggning om hur fina djur hundar är och blättan blä. Vid såna tillfällen prövas förmågan att vara service minded och inte bara snäsa av personen och säga att man har mycket att göra, och sen sätta sig och bläddra i senaste numret av Hälsa som någon just lämnat tillbaka. Typ. Sen hittade han en bok om olika hundraser från 70-talet och ville ha en bild på en dobermann uppkopierad på ett A3-papper. Han frågade om vi hade ett ljusbord han kunde använda, eller en over head-apparat ("en sån borde ni ha, hörni!") eftersom han ville rita av hunden på ett svart papper och klippa ut siluetten.

Försökte hinna läsa listan men det gick åt helvete. Min koncentrationsförmåga är i nivå med en 5-åring med ADHD.

Tog bussen ner på stan, mötte upp T och gick hem.

Igår var jag på kurs med en lärare som pratade på ett lika irriterande sätt som Yoda.

"Och sätter man markören här så kan man göra såhär, kan man... Klickar man här så kommer en meny upp här, gör det... Och ändrar man inställningen i den här menyn så blir det en annan färg på texten, blir det... Det här är en ganska smart funktion, är det..."

Ja, ni fattar.

Vidare sa hon konsekvent "repatera" och "repatition" istället för repetera och repetition. Och hon sa repatera och repatition ungefär 47 gånger på raken eftersom första timmen var repetition av förra gången, och hon hela tiden påpekade hur viktigt det är med repetition för inlärningen.

Hade bokprat för en femma. Jag gillar den klassen. Läraren har brutalpli på ungarna och även om de har lite myror i benen så går det att fånga deras intresse ganska bra om man bara berättar tillräckligt inlevelsefullt. Det är verkligen extremt stor skillnad på ungarna när de är i den där åldern, femman jag hade i tisdags var full av brådmogna, förpubertala ungar som tävlade om att vara mest ointresserade.

Eftermiddagen var ganska lugn. Det var rätt mycket ungar men det blev aldrig kaos. Kanske för att jag var på osedvanligt gott humör och bara tyckte det var kul att blaja med dem.

Hann inte med den förbannade listan nu heller.

HELG!