2006-10-30

När livet är att stenar bära

Var ånyo på kurs med är det...gör det...kan det...ska det...blir det...-kvinnan i fredags. Excel är fan kul, men jag har råkat ut för att bli är det...gör det...kan det...ska det...blir det...-kvinnans gullegris. Förmodligen för att jag a) kan läsa instruktionerna i boken, b) inte har datorskräck och c) tydligen kunde mer om excel än jag själv visste, och därför har hunnit längre än de andra med övningarna. Förbannat pinsamt känns det i vilket fall, och som kollegan K sa idag när jag beklagade mig; genom att framhålla hur långt fram jag ligger varje gång hon talar om att vi ska börja med ett nytt avsnitt ("ja, Conan ligger ju så långt fram så hen fortsätter där hen är, men ni andra ska få lära er att...") så trycker hon ju faktiskt ner de andra. Fortsätter det så måste jag nog försöka be henne lägga ner det där. Hon tror säkert att hon uppmuntrar mig, men liksom de andra pedagogiska knepen hon lagt sig till med så är det bara tillgjort och löjligt och ger helt fel signaler.

Eftermiddagen förlöpte som vanligt. Turen hade kommit till Lilla Stället att få besök av praktikanten. Om hon lärde sig så mycket vettigt vet jag inte, men det var kul att ha henne där i vilket fall :)

Barn-eldoradot höll på att gå överstyr men efter att ha loggat ut en stackars kille pga att hans kompisar inte hörsammade min stränga anmodan om att endast 2 pers får vistas vid varje dator samtidigt så lugnade det ner sig. Några tjejer var dock extremt jobbiga och skrikiga och stod och brölade in i bokinkastet efter att jag hade låst, och när jag kom ut så frågade de mig om jag var punkare på sitt otroligt enerverande, förpubertalt stöddiga sätt. Lustigt att många barns och ungdomars enda referens till ett utseende bortom det som är mega-inne är punkare. Jag vet inte hur många gånger jag fått höra det, och någon punkare ser jag definitivt inte ut som. Satanist är ett annat epitet jag blivit pådyvlad ett otal gånger. Det är man om man har svarta naglar. Bara så ni vet.

(jag blir f ö inte det minsta förolämpad av att bli kallad satanist eller punkare, det är bara så komiskt att det är det enda de kommer att tänka på)

Idag har jag mest fipplat med schemat. Försökte fixa ny larmkod till åkeriet som kör vår internpost, men någon höll på att faxa samtidigt som jag skulle ringa och sedan glömde jag bort det hela tiden. Dessutom hatar jag att prata i telefon med främlingar när någon annan lyssnar, vilket gjorde att jag inte ville ringa så länge jag inte var ensam på kontoret... Dessa i-landsproblem...

ET ringde och ville förlänga sina böcker eftersom hon var sjuk, och funderade över huruvida omställningen till vintertid kunde påverka den mänskliga organismen så till den milda grad att man får feberfrossa. Hon meddelade även att hon blivit vrålhungrig redan vid elva igår, trots att hon brukar äta kl 12. Allt pga den förkättrade tidsomställningen. Jag lyckades avsluta samtalet innan hon gick närmare in på vilka krämpor hon hade.

Jag ska omplaceras efter nyår pga omständigheter som jag inte ska dra i detalj här. Det har i vilket fall att göra med att jag under lång tid på mitt förra jobb slets ner till benknotor likt de dansande i sägnen om Hårgalåten, och nu är bräckligare än rispapper på vissa plan. Därför finns det somliga, bestämda situationer som startar stressreaktioner hos mig som gör att jag mår extremt dåligt länge efteråt och som inger en otrolig känsla av maktlöshet och kontrollförlust. Ingen hit med min personlighet, kan jag tala om. Idag råkade jag ut för en sån situation och nu sitter jag här och har ångest för att jag ska vara ensam på Lilla Stället i flera timmar imorgon. Mitt annars väldigt välutvecklade rationella sinne har åkt på charter till Maldiverna, och kvar sitter min känslostyrda sida och är helt säker på att tusen såna situationer kommer att uppstå och få mig att känna mig som en beige, värdelös och bortom allt förstånd mesig individ som ingen människa behöver behandla med den minsta respekt, och vars ord har lika mycket tyngd som en slav i amerikanska södern på 1850-talet.

Ibland är det inte kul att vara Conan.