2009-04-16

Brölsoppa

Okej. Jag skriver ofta om kufar av alla slag och om folk som på alla möjliga vis försöker slingra sig undan våra rigida förhållningsregler. Men. Idag är det tillbaka till källan. Till den mest klassiska av alla nålar i all världens bibliotekspersonals ögon:

*trumvirvel*

Folk som käkat vrålsylta med skriksås till frukost och sen bestämmer sig för en tur till bibblan.

(varning för okontrollerat vredesutbrott som är frukten av åratals irriterad förundran över somligas totala brist på FOLKVETT)

HALLÅ!?!?!?! Ska det vara så MAKALÖST svårt att fatta att på ett bibliotek kommunicerar man inte via skrik, bröl, vrål, gällt fnitter, mistlursröst eller andra ljudliga läten, utan med den så kallade INOMHUSRÖSTEN™???*

(exit vredesutbrott. Enter den vanliga, passivt aggressiva Conan.)

Brölsoppan finns i alla utföranden.

Det är gubbgänget i tidningshörnan som glömmer tid och rum när de läst nån intressant notis i lokaltidningen om Vinkelboda IFs senaste förlust eller framgång eller om det gjorts nån omotiverad förändring (alltid till det sämre) i bibliotekets lokaler.

Det är studenterna (ålder: 18-57, kön: alla) som sätter sig och grupparbetar i den för enskilda studier avsedda läsesalen och ser till att alla i biblioteket får veta allt om kuratorers copingstrategier i arbetet med våldtagna kvinnor (och även om vilken thailändsk semesterort som är bäst, vilka fester de har att välja på i helgen och vad som är på TV ikväll).

Det är damen som undrar OM VI KAN VÄXLA PENGAR TILL KOPIATORN och som sen ringer upp sin väninna för att berätta att Svenne och Birgit köpt en husbil och vore det inte trevligt med en husbil, va? Att bara kunna stanna där man känner för, where ever I lay my hat som Paul Young sa...Vasadu? JA, JAG HÖR DIG LITE DÅLIGT NU...

Det är datoranvändaren som blir alldeles till sig av nån frän grej hen hittar på interNÄT och som hen bara måste berätta om för kompisen som sitter och läser 20 meter längre bort - givetvis utan att lämna datorn, för då kan ju nån annan ta den!

Det är pubbekids i alla åldrar som tycker att det tillhör de basala mänskliga rättigheterna att föra högljudda samtal varhelst de befinner sig (men som gärna blir griniga på andra Brölsoppor som inte har vett att använda Inomhusrösten™).

Som ni märker kan medlemmar i strängt taget alla kategorier biblioteksbesökare kvalificera sig som Brölsoppa. Conan diskriminerar ingen.

Poängen är hur som helst att det är obegripligt att det har undgått så många att det finns folk som uppsöker biblioteket med en förväntning om att få tillbringa en stund i en miljö där man inte behöver filtrera bort en massa ljud för att höra vad man tänker. Att det faktiskt fortfarande finns de som använder biblioteket som ett ställe för avkoppling, studier och kontemplation och som går och fikar om de vill diskutera med sina vänner.

Tanken HAR slagit mig att Brölsopporna skiter i detta.

Men nä, så jävliga kan de väl ändå inte vara.

*Statens stofilverk meddelar:

Inomhusrösten™ är det tonläge som används i de fall man vill visa hänsyn till att personer i ens omgivning kanske inte är särskilt intresserad av vad man har att säga eftersom de exempelvis pluggar, sover, läser, försöker föra ett samtal eller helt enkelt bara vill ha vad som populärt kallas för "lite lugn och ro".

Inomhusrösten™ används med fördel när man besöker t ex sjukhus, bibliotek och andra utrymmen där det kan antas finnas folk som uppskattar en lugn miljö. Den är även att föredra på öppna platser med högt i tak som gallerior, muséer och flygplatser. Om man av olika skäl är oförmögen att räkna ut var dessa människor och platser kan finnas, eller av någon anledning är förhindrad att kontrollera sitt röstläge rekommenderas det att man kontaktar närmsta stofilverkskontor och anmäler sig till tredagarskursen "Inomhusrösten™ - jo, du kan!".

3 Comments:

Blogger http://argabibliotekstanten.blogg.se said...

Håller med föregående talare. Fast vi har en tidningsfarbror som pratar så högt att det blir komiskt. Han SKRIKEN ut alla repliker, för han är så himlans lomhörd. Men han är så snäll och glad och positiv, lyfter på hatten och ropar GOMIDDAG när han kommer in. Erbjuder mig ett exemplar av Metro: JAG HAR HÄMTAT FLERA PÅ STATIONEN. (Sen slänger jag den i smyg) Jag har inte hjärta att bli sur på honom, han är för rar. Jo, för det finns en och annan rar gubbe också, tro det eller ej.

16:46  
Blogger Conan Bibliotekarien said...

Ja, de som har nåt funktionshinder som gör att de pratar vansinnigt högt har faktiskt även jag förståelse för *s*

En rar gubbe? Han måste vara undantaget som bekräftar regeln! ;)

17:35  
Blogger http://argabibliotekstanten.blogg.se said...

Jo, det finns väl en eller två till som jag inte vill slå med ett basebollträ, med dom hör till dom sällsynta undantagen. ;-)

17:47  

Skicka en kommentar

<< Home