2009-07-27

Konsten att kasta klippblock i väldigt fragila byggnader

Ibland är det bra härligt att vara en fluga på bussfönstret istället för att själv delta i den bisarra konversationen.

Scen: buss hem från jobbet.
Person 1: ytterst besvärad ung tjej som råkat i samspråk med...
Person 2: försupen, troligen salongsberusad dam vars sluddriga röst har samma klangfulla resonans som ett sprucket valthorn.


The Original Fyllkaja: Jaha... haru jobbat idag?

Ung tjej: Nej, jag har varit med mina kompisar.

TOF: Jaha... jag trodderu hade jobbat... du ser sån ut liksom... som en som har varit och jobbat...

UT: Eh, nä... vi har varit och fikat...

TOF: Jahaja... vad gör ni annars då, du och dina kompisar... här i Sverige...?

Jag överväger att hoppa av bussen och gå resten av vägen hem för att slippa höra resten av det otroligt pinsamma samtalet mellan svennebananfyllkajan som fått för sig att samla lite karmapoäng genom att välvilligt försöka förstå ”en sån där”, och den stackars tjejen som uppenbarligen önskar att bussen ska frontalkrocka med en långtradare eller vad fan som helst, bara hon slipper ifrån detta inferno. Orkar dock inte, utan börjar istället humma halvhögt för mig själv och trumma med fötterna i golvet för att blockera ljudet men eftersom fyllkajans röst är lika genomträngande som en trimmad mistlur går det helt åt helvete.

UT: Öh, vi bor här...?

TOF: Jaja... jo... det förstås... ni är väl ungefär som vi andra, va...?

UT: *suck* Ja...

TOF: ...fast inte riktigt ändå...

UT: *SUCK* Nej... Fast jag och mina kompisar är faktiskt födda i Sverige.

TOF: Nämen... säjeru DET?!?!?! [vansinnigt förvånad] Men du kan prata ditt eget språk?

UT: Ja... och så kan jag turkiska också...

TOF: Vasa?

UT: OCH SÅ KAN JAG TURKISKA OCKSÅ!

TOF: Jaha, oj, det var...

UT: ... och så håller jag på och lär mig franska.

TOF: Ojojoj, ja, det är bra det! Det är riktigt bra...! Duuuuh, skaru bli flygvärdinna?

UT: *fniss* Nej...

TOF: Nähä, vetu det trodde jag, för flygvärdinnor måste ju kunna många språk... och så ärom snygga, och du är ju en sån söt flicka...

Här tar samtalet en otrolig vänding. Tvärt emot vad jag trodde så blir tjejen överförtjust och genast mycket mindre besvärad och lapar behagsjukt i sig fyllkajans komplimanger.

UT: Hihi, tack!

TOF: Du fåschtälla upp i Fröken Sverige nästa år, jalovarej, det kommer gå som en dans! Jag ska röstapårej, jalåvar!!!

UT: Hihi, å, tack!!

TOF: Ja, för du är ju en sån söt flicka... åsså fåru vara med i Veckorevyn och allt, du vet...! Resa runt hela joooorden...!

UT: Hihi, jaaa...

TOF: Men du... det är en grej som jag har tänkt på...

UT [förhoppningsfullt, som om hon väntar på nästa översvallande komplimang]: Ja?

TOF: Jo asså, ärente konstigt att ni unga tjejer, ni är ju så smala och söta och fina...

UT: *fniss* Jaaaaa! [svarar eftertryckligt, helt oförberedd på vad som komma skall]

TOF: ...men era morsor och mormödrar och alla andra gamla kärringar från era länder ser ut som paddor! Ärente jävligt konstigt??

Bussen är framme vid min hållplats. Jag kastar mig av för att slippa höra mer, och hinner i förbifarten se att The Original Fyllkaja herself inte är helt olik en... hm, jag tror jag dristar mig till att lotta ut ett gratis boklån till den som kan räkna ut vilken sorts reptil...

3 Comments:

Blogger Tolkia said...

Ooooooooooooooo ... jag vred mig i fåtöljen när jag läste slutet. Arrrghh, the pinsamhet.

23:45  
Blogger Conan Bibliotekarien said...

Hehe, jo, det slår nog den gången då jag själv inför en barndomsvän raljerade över att en kollega gett sin son ett white trash-namn (vi kan för enkelhetens skull säga att namnet var Kevin, för det var det), varpå barndomsvännen säger "Men Conan, min brorsa heter ju Kevin..."

Ridå!

01:03  
Blogger Tolkia said...

Iiiihhhh. (Fast jag håller med.)

19:36  

Skicka en kommentar

<< Home