Conan den champinjonlike

En kollega har hållit på ett tag med att göra en förteckning över alla på bibblan med bild och en kort beskrivning av vad man jobbar med. Den ska först användas internt men sen eventuellt läggas ut på bibblans webbplats oxå. Jättebra initiativ, verkligen. Det är vansinnigt praktiskt att snabbt få både namn och ansikte på folk som tidigare bara varit typ ”hon på katalogen som köper in kontorsmaterial”.

Det är bara det att JAG ÄR SÅ FRUKTANSVÄRT FUL PÅ MIN BILD. Jag ser exakt ut som morgonen efter en vild fest. Dvs plufsig och flottig i ansiktet, bleksvettig och med röda små grisögon som nätt om jämt syns bakom flaskbottnarna. Vad som däremot syns mer än väl är de gigantiska svarta hålen under ögonen som paradoxalt nog både är svullna OCH djupa samtidigt. Hur fan det nu går till. Det är väl typiskt att enda gången man lyckas bryta mot en naturlag så är det för att se fulare ut på ett kort. Det vore väl ballare att plötsligt kunna levitera eller nåt annat fränt.

Jag måste dessutom ha haft en särdeles ful period just när bilderna togs, för jag var inte nöjd efter första fotosessionen utan kände mig nödgad att bli fotad en gång till, men när jag insåg att min horribilitetsattack fortfarande pågick så var det bara att bita i det sura äpplet och välja den minst frånstötande bilden. Framöver kommer jag således vara känd bland biblioteksfolk och eventuella nyfikna biblioteksbesökare som ”den svampliknande som jobbar med Specialsamlingen”.