2008-02-29

Ibland överträffar verkligheten faktiskt dikten.

Hade en uppfriskande sammanstötning med Il Tokskalle di tutti tokskallar idag. Upprinnelsen var att jag nekade honom att själv hämta en häftapparat inne bakom infodisken, varpå han blev vansinnig. Han anser nämligen att han har lika stor rätt att vara där som personalen, då han betalar skatt och sålunda är delägare i alla offentliga institutioner.

(om någon undrar varför han inte fick utföra denna enkla manöver på eget bevåg så kan jag avslöja en liten hemlighet: vi bibliotekarier är svårt territoriella varelser som helst ser att vårt revir inte besudlas av obehöriga)

Det trevliga samtalet som bl a innehöll ord som "för fan", "jag blir så förbannad" och "du vet mycket väl vad jag tycker om er" utmynnade dock så småningom, via en lustig perceptionsskiftning där det verkade som att han plötsligt glömde att jag var den ursprungliga orsaken till hans indignation och istället blev en förtrogen, i att han invigde mig i en av sina listiga planer för att förnedra stadsbiblioteket. Läs och bäva inför det ohyggligt skarpa intellekt som värkte fram denna raffinerade trestegsraket:

1. Han skriver till ambassaden tillhörande ett land med ett mindre förtroendeingivande rättssystem och berättar om ett av de många tillfällen då han anmält någon ur bibliotekspersonalen till en Högre Makt utan att få det minsta gehör för sin anmälan.

(den specifika anmälan som han har i åtanke, och som jag fick mycket noggrannt beskriven för mig, förhalades i evigheters evighet av några (citat) kontorsråttor på en av de offentliga institutionerna i stada innan den hamnade på rätt bord, vilket givetvis är stor skandal. När Il Tokskalle kallar bör ju ALLA andra ärenden svepas av bordet)

2. När sen Fredde R vid tillfälle träffar landets premiärminister och börjar jiddra om dess tarvliga rättssystem så kommer vederbörande kunna vifta med Il Tokskalles brev och säga:

- Jahaja, du säger det. Men hur står det till med rättssäkerheten i Ballefjongberg då va? Va? VAVAVAVAVAVAVA?!?!?!?!!?!?

3. HA! Lång näsa till etablissemanget i Svedala i allmänhet, i Ballefjongberg i synnerhet och framför allt till Ballefjongbergs stadsbibliotek!

Det grämer mig en anings aning att jag inte kom på tanken att svara:

- Jahaja, du säger det. Men hörrudu; du som alltid snackar om hur förkastligt det är med fascism och påstår att vi är fascister allihop; när det gagnar dina syften så har du tydligen inga problem med att liera dig med en fascistisk diktatur, eller vad skulle du annars kalla Långtbortistan för va? Va? VAVAVAVAVA?!?!?!?!?!?"

3 Comments:

Blogger Adam said...

Det var värst.. stadsbiblioteket skulle ju aldrig kunna hämta sig från en sån smäll. :)

Har funderat lite på om det är just ditt bibliotek som drabbas av en massa tokigheter eller om det finns liknande fall på andra håll också.. kanske borde återuppta mina regelbundna biblioteksbesök för att studera lånetagarna här i byn lite närmare. Minns inte att jag sett några original förut men jag har alltid varit så inne i böckerna så jag kan ju ha missat sånt.

22:42  
Blogger Tolkia said...

Jesus Christ ... och varför inte bara fråga om han fick låna en häftapparat, om han nu behövde en?

I anslutning till Adams funderingar tänker jag att jag kanske borde utnyttja mina s.k. oreglerade arbetstider, ta med mig laptopen till mitt filialbibliotek och (smyg)kolla in den dagliga trafiken.

23:12  
Blogger Conan Bibliotekarien said...

Jag tror nog inte att vi är särskilt utsatta för galningar. När man är här varje dag har man ju möjlighet att lägga märke till somligas bisarriteter på ett annat sätt än som sporadisk besökare, hehe.

Tolkia - i ett indignerat mejl från Il Tokskalle, som jag mottog dagen efter sammanstötningen, förklarade han att han upplevde det som rent kränkande mot mig att be mig hämta den, när han själv lika gärna kunde göra det. Men istället blev han omilt åthutad av elaka mig. Otack är världens lön :D Offerkoftan är visst skön ibland...

12:04  

Skicka en kommentar

<< Home