Beredskap röd
Jag har så FERRUCKETANSEVÄRT mycket att stå i, så det är tur att jag är ledig idag och med våld tvingar mig själv att INTE tänka på jobbet, annars hade nog mitt kranium imploderat endera dagen.
Eller det känns i varje fall som att jag har FERRUCKETANSEVÄRT mycket att stå i, men det beror förmodligen på att jag har ett offentligt framträdande om specialsamlingen om ett par veckor och dessutom ett omfattande skyltningstema att skrapa ihop material till ungefär samtidigt. Båda dessa projekt är rätt tidskrävande och det förstnämnda framför allt extremt energikrävande, eftersom offentliga framträdanden, som jag nog nämnt tidigare, inte tillhör min favoritsysselsättning. Som vanligt är jag fullt medveten om att det kommer gå galant och att jag efteråt kommer förbanna mig själv för att jag låter mig stressas upp så fasligt flera veckor i förväg, men vad hjälper det när reptilhjärnan oupphörligen skriker "RED ALERT! RED ALERT! ALL HANDS TO BATTLESTATIONS! HOSTILE FIRE FROM THE PORT SIDE, BRACE FOR IMPACT!! DIRECT HIT! INERTIAL DAMPENERS AND LIFE SUPPORT ARE OFFLINE!!!"?
Igår sysselsatte jag mig bl a med att gallra på avd. K i magasinet. 1 hyllmeter väck, 352 to go. Det är helt sjukt vad mycket böcker det står där, såna böcker som det känns som att ingen vågat/velat gallra tidigare eftersom (exempelvis) "Stenålderssons Världshistoria i 47 band från 1918 är ett standardverk". Jag har två invändingar mot detta påstående:
a) När det gäller en bok från 1918, inom ett område där det bevisligen kontinuerligt kommer ut nya böcker som handlar om EXAKT samma sak, så tror jag att imperfektformen av verbet "vara" är den korrekta snarare än presensformen.
b) Det spelar ingen som helst roll att det är/var/har varit/kommer att vara ett oöverträffat standardverk SÅ LÄNGE INGEN LÄSER DET. Vi är inget pliktbibliotek, böckerna finns på andra ställen. Bort med skiten!
Håller för övrigt på att läsa Martin Kellermans "En serietecknares dagbok". Alla Rocky-fans out there - läs den! Det är som att läsa Rocky fast utan bilder. Här kommer ett smakprov:
"Min lillasyster Agnes ska få barn! Jag fick höra det härom dagen och blev ganska förvånad, eftersom hon bara är fem år gammal och fortfarande går på Tusenskönans montessoridagis i Huddinge. Men det kommer att bli bra, hon kommer inte att bli Vicki Pollard. Hon kom på en releasefest jag hade i somras på F12, och jag var lite orolig att hon skulle bli dyngers och försvinna i en taxi med någon av mina kompisar. Istället dök hon upp i en fin klänning och sippade på en Dagens hela kvällen, medan jag (32) drack 500 sponsoröl och åkte färdtjänst hem halv tolv."
Eller det känns i varje fall som att jag har FERRUCKETANSEVÄRT mycket att stå i, men det beror förmodligen på att jag har ett offentligt framträdande om specialsamlingen om ett par veckor och dessutom ett omfattande skyltningstema att skrapa ihop material till ungefär samtidigt. Båda dessa projekt är rätt tidskrävande och det förstnämnda framför allt extremt energikrävande, eftersom offentliga framträdanden, som jag nog nämnt tidigare, inte tillhör min favoritsysselsättning. Som vanligt är jag fullt medveten om att det kommer gå galant och att jag efteråt kommer förbanna mig själv för att jag låter mig stressas upp så fasligt flera veckor i förväg, men vad hjälper det när reptilhjärnan oupphörligen skriker "RED ALERT! RED ALERT! ALL HANDS TO BATTLESTATIONS! HOSTILE FIRE FROM THE PORT SIDE, BRACE FOR IMPACT!! DIRECT HIT! INERTIAL DAMPENERS AND LIFE SUPPORT ARE OFFLINE!!!"?
Igår sysselsatte jag mig bl a med att gallra på avd. K i magasinet. 1 hyllmeter väck, 352 to go. Det är helt sjukt vad mycket böcker det står där, såna böcker som det känns som att ingen vågat/velat gallra tidigare eftersom (exempelvis) "Stenålderssons Världshistoria i 47 band från 1918 är ett standardverk". Jag har två invändingar mot detta påstående:
a) När det gäller en bok från 1918, inom ett område där det bevisligen kontinuerligt kommer ut nya böcker som handlar om EXAKT samma sak, så tror jag att imperfektformen av verbet "vara" är den korrekta snarare än presensformen.
b) Det spelar ingen som helst roll att det är/var/har varit/kommer att vara ett oöverträffat standardverk SÅ LÄNGE INGEN LÄSER DET. Vi är inget pliktbibliotek, böckerna finns på andra ställen. Bort med skiten!
Håller för övrigt på att läsa Martin Kellermans "En serietecknares dagbok". Alla Rocky-fans out there - läs den! Det är som att läsa Rocky fast utan bilder. Här kommer ett smakprov:
"Min lillasyster Agnes ska få barn! Jag fick höra det härom dagen och blev ganska förvånad, eftersom hon bara är fem år gammal och fortfarande går på Tusenskönans montessoridagis i Huddinge. Men det kommer att bli bra, hon kommer inte att bli Vicki Pollard. Hon kom på en releasefest jag hade i somras på F12, och jag var lite orolig att hon skulle bli dyngers och försvinna i en taxi med någon av mina kompisar. Istället dök hon upp i en fin klänning och sippade på en Dagens hela kvällen, medan jag (32) drack 500 sponsoröl och åkte färdtjänst hem halv tolv."
Conan Bibliotekarien at 11:03
2 Comments:
Lycka till med ditt framträdande!
Håller med om dina invändanden.. men nu blev jag lite nyfiken, vad händer med böcker som rensas bort?
Böcker som gallras råkar ut för det ganska blida ödet att säljas till ett facilt pris på vår årliga "utförsäljning av böcker som ingen vill låna men däremot gärna köpa för 5 spänn styck"-bokförsäljning.
Om de inte är så skabbiga, trasiga eller sönderklottrade att vi skäms för dem förstås. Då hamnar de i krematoriet.
Skicka en kommentar
<< Home