2008-12-16

Conans bokvanor I

1. Den värsta läsupplevelse du haft?
Jag läser vanligtvis inte böcker som jag avskyr. Ibland bjuder dock försynen på olyckliga omständigheter, som t ex den gången jag var bortrest i 4 dagar och det enda som fanns tillhanda i läsväg var Den vita massajen. Den har jag nu spytt galla över så pass många gånger att jag anar att de flesta som på något vis interagerat med mig i mer än 2 minuter inte har kunnat undgå mitt oresonliga hat, så idag tänkte jag variera mig lite och tala om hur fasansfullt det var att tvingas läsa John Steinbecks Vredens druvor.

Jag gick i sexan. Våra lärare hade fått för sig att nu jävlar ska ungarna bli litterata som fan, så de drog igång ett gigantiskt projekt där vi delades in i grupper utifrån läsförmåga och tilldelades varsin klassiker att läsa. Å, vad jag önskade att jag hade hamnat i Onkel Toms stuga-gruppen eller Oliver Twist-gruppen! Men närå, jag skulle smärtsamt bli varse att det kostar att ligga på topp. Att det här med att vara en s k "stark läsare" inte bara var nåt man kunde glida runt och plocka poäng med, utan att det när man minst anade kunde hoppa upp och bita en i röven. Som t ex nu.

Jag fattar inte riktigt var lärarna tänkte när de satte en bok om arbetarmisär i 30-talets amerikanska depression i händerna på oss. Vi hade ju för fan inte ens läst om den tidsperioden i historian. Dessutom hade vi väl i ärlighetens namn inte riktigt uppnått den intellektuella modgad som krävs för att uppskatta det språkligt geniala i exempelvis ett helt kapitel som beskriver hur en sköldpadda går över en väg och samtidigt krossar en myra mellan skalet och benet. De kanske tänkte att de skulle ge oss en riktig utmaning som skulle matcha vår oerhörda begåvning, men man kan ju lugnt säga att de sköt sådären 18 mil över målet.

Jag vet att minst en i min grupp inledde en karriär som småkriminell pundare några år efteråt. En annan blev politiker, en tredje flyttade så småningom till Skänninge och själv har jag inte rört en bok av Steinbeck efter skräckupplevelsen med Vredens druvor.

2. Vilken bok har påverkat dig mest hittills?
Det är så många så jag kan inte välja en som påverkat mig MEST. De böcker som jag varit mest besatt av är dock utan konkurrens Margit Sandemos Sagan om Isfolket-serie på 47 böcker. Till mina svensklärares förtret läste jag inte Kafka, Frostenson och Lagerlöf när jag var i tonåren utan Sandemo, Sandemo och Sandemo. Men se, det blev bibliotekarie av mig ändå!

3. Har du läst någon bok som du blivit riktigt skrämd av?
När jag var liten var jag med i Wahlströms bokklubb, och ibland innehöll paketen böcker med olika spökhistorier. Jag var extremt mörkrädd som barn men läste givetvis dessa böcker om och om igen ändå, vilket resulterade i att jag låg vaken på nätterna och väntade på att ett främmande väsen sakta men säkert skulle ta över min kropp, eller att ett barnspöke inlindat i toapapper skulle kväva mig när jag behövde gå upp och kissa. Som vuxen läste jag Det av Stephen King och vågade inte titta ner i handfatet när jag borstade tänderna eller duscha när jag var ensam hemma på löjligt länge. Archontecs av Philip Arcan, en bok som erbjuder en alternativ förklaring på vampyrmyten, vågade jag över huvud taget inte läsa i när jag var ensam hemma. Den läste jag för 3 år sen.

4. Vad använder du som bokmärke?
OK, nu kommer jag ut som bokbarbar. Jag gör hundöron. Orka leta rätt på lämplig papperslapp som aldrig finns i närheten när man tänkt slå ihop boken!!

5. När brukar du läsa? Hemma, på jobbet, på morgonen, på förmiddagen, på kvällen, innan du lägger dig...
All of the above. Samt när jag sitter på muggen, när jag åker bil, när jag ser på TV, när jag åker buss, tåg och flyg, när jag borstar tänderna, när jag äter, när jag badar, när jag är uttråkad, när jag behöver lära mig något och när jag känner för det.

4 Comments:

Blogger wendela said...

Åh, vad jag känner igen mig!
Även jag hatar "den vita massajen", i så hög grad att jag t.o.mfått en antikvariatsinnehavare att riva sönder och kasta boken och även en kille som tyckte att den var helt okej att sluta prata med mig - hemska, hemska bok.
Blev också rädd för handfat efter " Det" (liksom för handskar efter "Mio min Mio"). Och min underbara Isfolket-period, vad jag saknar den där total läslusten man hade då. Har precis insett att jag nog inte vill bli bibliotekarie trots påbörjad utbildning, för lite skönlitteratur helt enkelt!

23:03  
Blogger Adam said...

Ang. punkt 5.. visst tittar folk lite konstigt efter en om man laser bocker nar man ar ute pa promenad? :)

07:34  
Blogger Conan Bibliotekarien said...

Wendela - om du får jobb på ett mindre bibliotek så blir det nog rätt mycket skönlitteratur ändå, trots att det verkar magert på utbildningen. Så håll ut, det är värt det, jag lovar!! :)

Adam - jag har inte promenerat med en bok sen jag gick in i en lyktstolpe under pågående läsning när jag var i 9-årsåldern...

17:07  
Blogger VB said...

Toapappersmumien på skoltoaletten skrämde vettet ur mig också som barn, men jag hade faktiskt lyckats glömma bort den. Tills nu då.

21:25  

Skicka en kommentar

<< Home